zommar med zeb

När välmeböljan kväver en som mest, när gräset knastrar torrt under fötterna och bara sticks, när man flämtar "vatten, vatten!" av uttorkning trots att bordsfläkten i köket är på - vad kan då kännas mer hemma än att återigen ta till sig Familjen Macahans kamp i den dammtorra vilda västern på väg mot Oregon?

Först var det TV3, nu är det nya TV6 som kör repriser av kultserien där vi alla älskar att hata Josh - och digga übercoole Zeb, alias Mannen Från Vidderna. För vem kan bära en hemmagjord, sliten skinnpaj med fransar som han? Vem kan snacka med indianerna som han? Vem kan komma med så många visdomsord? Vem känner naturen som han? Vem jagar snikna buffeljägare som han och vem försöker medla i inbördeskriget? Zebulon, mina vänner. Zeb!!!

James Arness (83 år i år och still going strong med sina 201 cm över havet och sitt haltande)... You're the man! Medans amerikanarna hyllar din krutröksyrande sheriff Matt Dillon, älskar vi i Svea Rike förevigt den lite mer eftertänksamme, medlande ensamvargen Zeb. Vilken IKON!!!


Redan i första avsnittet dör farsan i inbördeskriget (tack o lov!), och jag kan knappt bärga mig tills avsnittet när deras mes-morsa Kate dukar under i en brand - så att Molly (!) äntligen kan göra sin entré i denna serie. För denna kastanjebrunhåriga virvelvind (spelad av den underbara irländskan Fionnula Flanagan) är det betydligt mer 'go' i. Bruden från den fina storstan som lägger de dyra klänningarna på hyllan till förmån för det slitna förklädet, tar hand om sina övergivna systerbarn - och visar alla vart skåpet ska stå! Hon dansar med med nordstatsgeneraler på bal som om hon inte gjort annat, skyfflar gödsel och avspisar kåta guldgrävare. När Zeb jagar prisjägare i bergen och Molly sitter vid familjetömmarna hemma på gården - det är då det är RIKTIGT PARTY i "Familjen Macahan"...

Lördagar och söndagar, kl. 15.00, i TV6. Missa inte!

pappa potter & fru swayze

Det är så roligt. Och rörande. Och ytterst fascinerande.

Min pappa är Harry Potter-fan.

Nåja, han har nu inte läst böckerna, och han köper inte Harry Potter-prylar och såna där saker tillsammans med kidsen, men ändå. "Har det inte kommit någon ny Harry Potter film?" är en rätt stående fråga när man är på hemmaplan hos föräldrarna - borta från studier - och någon kväll funderar att åka in till stadens enda Videotek och hyra någon film. Mamma vill ofta gärna (åter)se saker som Tillbaka till Eden, Törnfåglarna, Floden blev mitt liv eller Fortsytesagan (som de aldrig har på videobutiken). Eller i annat fall "någon trevlig svensk film". Pappa föredrar sån't som Van Veeteren-deckare (eller liknande, helst nåt med Sven Wollter) eller någon thriller. Eller historiska spelfilmer; helst då om Hitler-Tyskland och andra världskriget (dock inte "direkta krigsfilmer", som han poängterar, utan "mer historiska filmer" från olika historiska intressanta perioder) . Och så Harry Potter!!

Jo, pappa har sett Star Wars-filmerna och tycker att dom väl är "rätt bra" sådär. Sagan om ringen var naturligtvis "välgjort" (jag älskar Sagan om Ringen-filmerna), men ändå "inget man fastnar för, lite för mycket". Nä; enligt pappa slår Harry Potter högre. Jag fascineras alltså av detta fenomen och har försökt att få pappa att förklara vad det är med Harry Potter-filmerna som är så bra. Det är tydligen något med magin som han gillar, kombinerat med äventyret. Men han kan ändå inte riktigt sätta fingret på det, utan bara myser i soffan när Hogwarths eleverna susar fram på sina kvastar och spelar quiddish (eller wtf de gör på den där utomhusarenan).

Jo, visst, Visst, Harry Potter e okej. Men i jämförelse med SW och LOTR...? (om man liksom nu tänker sci-fi/fantasy här, som ju Harry Potter ändå får anses tillhöra).
- Ja, föräldrar och filmsmak är en kategori för sig.

Mamma är också rätt rolig; jag har länge haft en hel hög gamla dammiga vhs-band hemma i tv-hyllan med blandade filmer som man spelat in genom åren, och där - kan ni tänka er - hittade mamma en dag Dirty Dancing. Dirty Dancing, mina vänner! Detta var för ett år sen, eller nåt, och sedan dess kan hon inte få nog av Patrick Swayze och hans dansande höfter. Mamma är helt såld på Patrick, hon kan helt enkelt inte få nog av honom (och hon börjar numera nästan tugga fradga när man nämner hans namn tillsammans med ett suckande "Ååååååh!" lagom utdraget). Vet nu inte hur många gånger (?) hon sett filmen under detta året som gått, men jag vet att det är m å n g a. Tippar på åtminstone 15-20... i alla fall om man räknar alla tillfällena då vi pratats vid i telefon och hon i förbifarten nämnt "ja, och så tittade jag på Dirty Dancing när jag kom hem från jobbet igår igen också".

Men hallå?! Dirty Dancing... av ALLA filmer... (visst den är väl okej, skön kult) Men av alla mina filmer där hemma... (då har jag ändå tårdrypande filmer som Återstoden av dagen, romantiska Stolthet och fördom-serien, Doctor Zjivago, Den gode, den onde, den fule, mfl. mästerverk i samma hylla)! Men icke.

Dirty Dancing är enligt mamma numera världens bästa film. Och enligt pappa slår inget i filmväg den glasögonprydde trollkarlsungen Harry Potter. Inte ens Sven Wollter...

I rest my case.

lördagar tre minuter över tio

Elisabeth Söderström är det. (ps. operasångerska ds.). Jonas & Mark är det. Kristian Luuk är det också, tydligen, fick jag veta alldeles nyligen. Ja, och så jag förstås.

Melodikryssare, alltså.

Ja, herregud, vad gör folk annars på lördagsmornarna? =P Nä, men seriöst: Var får man annars chans att höra Sune Mangs släppa lös i uuuuuunderbaaaaaaarrra Härligt, härligt, härligt, men farligt, farligt? Och njuta Zarah Leanders tyska version av Send In The Clowns; Wo Sind die Clowns...? Asså, herr Eldeman är BÄST!!!! (och spelar Zarah gör han faktiskt rätt ofta; Heder!)

Herr Eldeman, om du någon gång skulle läsa detta lilla blogg-inlägg: nu väntar jag bara på att får höra Sven Arefeldts Baby i sin fullständiga version (Sveriges Radio bara måste ha den på nån skiva någonstans eftersom ni ju har allt) som han - i alla fall vad jag tror - specialkomponerade för Hasse Ekman-filmen Flickan från tredje raden (1949) och som han själv ses sjunga i filmen. "You're acting pretty silly, you can't make up your mind, you look like Melly Nelly, you're foolin' me I find..." Låten är ju så knäckhård. Blir alldeles till mig varje gång jag ser filmen (I love Hasse Ekman-filmer) och låten rullar igång med förtexterna... Har inte hittat låten när jag sökt efter den och den finns tyvärr inte med på den dubbel-CD med Arefeldt-swing-&-jazz-hits som släpptes för några år sedan.

Så där har du någonting att bita i, Eldeman!! =)

Och alla ni andra måste börja lösa Melodikrysset NU! Vet ni hur kul det är på en skala?! Han kör vinkel-ord också och dubbelfrågor. Å man kan vinna väskor, paraplyer och musiklexikon också... Skitbra att ha. För vem kommer ihåg vem Paul Anka är av sig själv? Dessutom betydligt billigare än t.ex Bingolotto och betydligt softare än Jeopardy! (och man tvingas vara social med morsan också eftersom hon kan allt som låter typ som Taube och schlagers med fenomenet Rock-Olga).

Tänk bara att gå omkring med ett PARAPLY som det står MELODIKRYSSET på när det ösregnar ute... Det, vänner, det är prestige det! Alla tanter kommer att behandla dig som KUNG och vilja stå där under tillsammans med dig!

Satsa hårt: Sveriges Radio P4 - lördag 10.03 - söndag 23.07 - nästan alla dagar: www.sr.se/p4/melodikrysset

en stor svensk (nationaldagshyllning)

Happy Nationaldag på er alla!

Okej. Det ska erkännas. Själv har jag inte viftat ett dugg med någon flagga idag och kommer nog inte att göra det heller. Någonsin. Men jag ska ändå försöka dra mitt strå till stacken och, på mitt sätt, bidra till lite välbehövlig yra. Så jag tänkte satsa på att årligen (om denna blogg överlever så länge) hylla svenskar som fallit lite i glömska, sådär, och som i mitt tycke förtjänar lite mer uppmärksamhet för vad de bidragit med till Sverige genom tiderna och i tiden.

Det finns stora svenskar överallt att skänka en nationaldagshyllning till. Jag vaskade fram några och bestämde mig tillslut för att minnas en alldeles speciell hoppande herre.

Jag tänker idag - Nationaldagen 2006 - uppmärksamma Bertil Uggla.












Bertil Uggla (1890-1945) var en man som började som militär men som senare gick över till att bli idrottsman och sedermera gymnastikpedagog på heltid. Han kämpade livet igenom för den svenska folkhälsan, för att få svenskarna i sina små stugor och Strandvägslägenheter att rufsiga i håret hoppa ur sängen och satsa hårt om morgonen med bensträck, bågrullningar och armsving. Disciplinen hade han med sig från armén (han var från 1910 officer i Svea Livgarde) där han märkte att det var av vikt att vara vältränad, uthållig och smidig i kroppen för att klara exercisen.

Uggla blev snabbt en av de populäraste svenska samhällsprofilerna, mycket tack vare sin egen radioshow i Sveriges Radio på vardagsmornarna under 1930- och 40-talet, som ett par miljoner svenskar kollektivt gymnastiserade till samtidigt, och där Uggla hurtigt pushade på från radiostudion så att ingen skulle tappa sugen efter bara halva gymnastikprogrammet. Alla skulle vara med och alla kunde vara med, var mottot! Ung som gammal, smal som tjock, långa och smala. Uggla filade hela tiden på bättre och effektivare träningsprogram på fritiden och uppfann även flertalet egna rörelsescheman för kroppen. En del bra och somliga... mindre bra. Men lade grunden för den svenska gymnastikrörelsen gjorde han i alla fall.

Här kan ni pröva att gymnastisera med Bertil i en SF- journalfilm från 1930-talet. Allt du behöver är en handduk, en någorlunda lös och ledig pyjamas, ställ ett fönster på glänt - och sen är det bara att köra!

Tragiskt nog blev Bertil Ugglas gymnastiserande även hans död. Under en morgonträning 1945 skadade han sig så allvarligt att han avled. Innan hann han dock med att ta brons i stavhopp i Stockholm OS 1912, brons i modern femkamp vid OS i Paris 1924, brons vid EM i fäktning 1934 och han hade elva individuella SM-segrar i olika grenar 1909-34 (!!). Och han engagerade sig dessutom starkt i att Sverige skulle bistå Finland i frihetskriget mot ryssarna under 1940-talet i enlighet med mottot "Finlands sak är vår!".

Jag hoppas att intresseklubben antecknade. Bertil Uggla - lägg namnet på minnet och glöm honom aldrig.R.I.P.












Bubblande svenskar som fallit i glömska och förtjänar nationaldagshyllningar: Lubbe Nordström (läste hans sköna "Lort Sverige!" nyligen, sanslöst skön läsning och oerhört underhållande; Horace läs och lär!), Kurt Olsson (lyssna bara på hans covers på "Itsy Bitsy Teeny Weeny Yellow Polka Dot Bikini" och "Flickor bak i bilen" så vet ni vad jag talar om) och Sickan Carlsson (när hon drar igång en cat-fight i filmen "Skolka skolan" är hon sann feminist i min anda right there, right then). Ja, och Valborg i Janne Josefsson-programmet "Svensk apartheid och lite kattskit". Såg ni henne??? Go Valborg!!!!!!! (och lyssna gärna på Stefan Sundström-hyllningen till henne: "Om jag kommer upp till Jesus".)

Och dessa bubblare var ju bara några i en lång rad sköna människor som färgat och färgar Svea Rikes ängsblommor röda, blåa, gula, violetta och skära.

Ni undrar kanske varför jag gör detta (för vem bryr sig om Bertil, liksom)?. Jo, för att jag tycker att det behövs. Människorna glöms ofta bort bland just flaggviftningarna och kungatrånandet en sådan här dag. För det är ju de sköna människorna som gör Sverige så vackert!

Så detta ska ses som ett tack till några ljuvliga, underbara, unika, fantastiska svenska personligheter (det finns fler) som kämpar/kämpat på på sitt sätt. Tack för att ni inspirerar! Det är sådana som ni som håller/har hållit Sverige på fötter genom åren (inte kungafamiljen) och det är sådana som ni som är den enda anledningen till varför även jag kliver upp på morgonen i detta ibland ack så kalla land för att notoriskt kämpa vidare. Så puss på er!! *puss*

skivtips für alle

Orkar inte med något djupt just nu, så jag tänkte komma med 3 skivtips...

Monica Zetterlund - Sista gången du var med (National, 2006)
1997 genomförde Monica Zetterlund sin allra sista turné och framträdde bl.a på Hultfredsfestivalen under sommaren. Live-spåren på denna skiva är hämtade dels från turnén 1997 och från en konsert på Victoriateatern i Malmö 1995. Visst är rösten lite svagare, men den finns där och när hon gör Måne över Stureplan (som i mitt tycke överträffar studioversionen) inför Hultfredspubliken så reser sig knottrorna på armen. Där är hon MONICA. Sorgligt nog blev det sista gången hon var med... sedan blev hennes scolios-sjukdom för svår. Missa inte denna unika platta med en stor artist. Utgiven av vänsterskivbolaget National som även står bakom utgivningarna av Allan Edwalls alster.

Elvira Nikolaisen - Quiet Exit (Sony BMG Music, 2006)
Elvira Nikolaisen är en nygräddad norsk singersongwriter som debuterar i år. Hon har ett sound som väl kan beskrivas som en mix av Lisa Miskovsky och Nora Jones, men med en alldeles unik prägel. Soft, mystiskt och vackert. Såg henne uppträda med förföriska Egypt Song i en norsk talkshow som sändes i SVT. Läcker och sofistikerad. Så spana in Elvira!

Jösses Flickor - Befrielsen är nära (LP/CD, Ytf, 1975)
Var på den nya uppsättningen Jösses Flickor - Återkomsten på Stadsteatern i Stockholm nu under våren och blev riktigt fast i musiken. Blev faktiskt mer fast i musiken än i hela feministkittet, även om det naturligtvis är ett välkommet inslag med en extra puff nu när feminismen tycks vara så otroligt ute överallt. Hursomhaver; soundtracket till denna föreställning är bland det bästa proggmusik jag någonsin hört. Riktigt bra låtar och arrangemang. Riktigt grymma, fullfjädrade musikal-låtar som fortfarande håller. Lyssna bara på hårda När jag går i graven eller den otroligt vackra Den fria kärleken. Eller den spröda, jagande Harriets flykt med sina kornett- och trumpetinlägg. Mästerligt. Delar av den hånade proggmusiken höll faktiskt riktigt bra kvalité: Jösses Flickor-musiken i synnerhet.

Jag har också förmånen att äga ett exemplar av Ernst-Hugo Järegårds inspelningar av Birger Sjöbergs visor och texter; "Frida och hennes vän" (SR Records, 1969). Ernst-Hugo sjunger med guld i strupen Den första gång jag såg dig så kärleksfullt lent och mjukt. Detta är en ren pärla som verkligen bör släppas på CD å det snaraste. Kan tills vidare i alla fall rekommenderas till alla som fortfarande äger en skivspelare. Börja jaga!

Väl mött! :)

bland häggblom och pirater

Tillslaget mot Pirat Bay... Ja, vad ska man säga...? Jag blev mest förbannad för att jag helt plötsligt inte fick tag i den ljudbok med Ernst-Hugo Järegård som inläsare (ah!) som jag sett fram emot =) (å som definitivt inte finns i butik; udda, äldre saker i enlighet med min smak har alltid utgått eller körts över av mainstream utbudet för länge sen...). Motverkningen av den styrda mainstream-kommersialismen är en av anledningarna till varför jag tycker piraterverksamheten är befriande: utbudet. Ingen marknadschef bestämmer vad som ska finnas på marknaden, vilken musik/film som släpps (dock är spridningen, ökningen och tillgängligheten av porren ytterst oroande: något jag tycker borde vara en viktigare fråga att få bukt med, men men.. när ekonomiska intressen styr...) Jag är dock egentligen emot en helt gratis nedladdning... för egentligen är det ju fel... en musiker/ författare/ filmskapare/ whatever ska ha pröjs för sin sveda & verk som alla andra... dock är det IDIOTI att de tänker sig att folk ska betala 10 spänn per låt för laglig nedladdning/170-80 kr (eller vad det nu är) för en ny skiva... Så länge de har dessa priser är det inte konstigt att folk sållar sig till piratrörelsen. (!)

















Jack Sparrow - stolt pirat.

Film- och skivbolagens roll och sätt att styra marknaden är förlegad - och skrämmande. Tekniken finns och med den enorma möjligheter den besitter att motverka mainstream, till gagn för alla, så tycker jag att man borde vända på det och se det som en möjlighet istället. Asså, med lite brains så måste det gå att lösa det genom t.ex. bredbandsleverantörer eller med någon form av licens (som för radio & tv), typ musiklicens (förslag som legat uppe), så att artisterna får pröjs den vägen... Men som det ser ut idag; klart som korvspad att Jack Sparrows har sympatierna. Dock blir jag skitirriterad på de som nu verkar hålla på och sabba polisens och regeringens hemsida med attacker (jag kan förstå aggretionen... men asså, är ni puckon??? fatta de människor med problems som kanske behöver hjälp från polisens hemsida... ). Och regerings-hemsidan; det kommer bara att reta upp folk (det har ju retat upp mig). Om debatten om fildelningen ska tas seriöst och få en vettig och sansad och bred diskussion så kan man fan inte hålla på med sådana där jävla kissåbajsstadiegrejer... Tyvärr kommer detta leda till att anipiratbyrån, skivbolag & Co. får rejält med glid under skidorna... gissar jag.

Annars har jag varit sund idag och inte alls suttit framför datorn. Under en kvällsvandring plockade jag till och med doftande häggblom från ett träd för att ta hem och sätta i vas (det kan ha varit syrén eller körsbärsblom också ty jag har inget grepp om skillnaden). Men det är ju inte poängen. Jag har plockat häggblom (?) under en solig kvällssommarvanding och satt i vas. Det är SOMMAR!!!!!!!!!!!!!!!!